Härom dagen besökte jag en klass som arbetade energiskt med att plocka isär och undersöka allt från datorer till brödrostar. Av delarna skulle de sedan bygga och konstruera någonting nytt. Vid ett annat tillfälle fick jag vara med när en klass arbetade med drama och spelade upp scener för varandra, imponerande! Idag åt jag lunch tillsammans med ett par elever som gjorde sitt bästa för att lära mig att teckna årets månader. De hade precis börjat lära sig teckna och de var mer än ivriga att dela med sig.

I eftermiddags lyfte lärarna några guldkorn från de 13 första skoldagarna. Några exempel på skolglädje:
– Att arbeta i ett lärarteam tillsammans med elever som är fulla av lust att lära, är medvetna om att de utvecklats och som reflekterar över detta.
– Glädje i att upptäcka att man trivs på en ny arbetsplats.
– Att få posotiv feedback från föräldrar som är glada att deras barn går på just vår skola.
– Känslan när en ny elev börjar finna sig till rätta och har skrattat så där högt och hjärtligt.
– Lärglädje tillsammans med eleverna i arbetet med hembygdshistoria och ett mycket uppskattat besök av en pensionär som fångade eleverna med sitt berättande. En spännande tidslinje som sträcker sig från år 1900 till år 2090.

Som rektor har jag förmånen att få möta alla klasser, alla elever och de lärare och all annan personal som arbetar med och för eleverna. Ofta blir det kortare stunder men det ger en överblick över all aktivitet som pågår under en skoldag. Det vore spännande att skriva ner allt lärande som sker under en dag i de elva klasser som finns på våra två skolor.

För eleverna är det läsårets andra skolvecka, förskolor och fritidshem har varit igång i tre veckor. Det är lite speciellt – att börja känna igen barn och elever till utseendet, att ett och annat namn börjar sätta sig känns bra. Men det är många namn att lära! Namn är betydelsefulla och viktiga, ibland önskar jag att det fanns någon genväg men det är bara att öva. Anne-Marie Körling har flera kloka och tänkvärda inlägg om just vikten av att tilltala elever med deras namn, några exempel: länk 1, länk 2, länk 3.

Härom veckan uttryckte en nybliven rektorskollega att ”det är mycket möten”. Visst stämmer det! Under de här första veckorna har jag haft mycket givande första möten med arbetslagen i skolorna, fritidshemmen, förskolorna och dagbarnvårdarna. Vi har diskuterat praktiska frågor, dilemman, planerat och jag har dessutom fått tålmodig hjälp med svar på alla mina frågor. Lgr11, grundskolans nya läroplan och förskolans reviderade läroplan svävar som en skolengagerad ande över de möten vi haft. Under de första veckornas forskningsresa har jag även hunnit delta i två ledningsgruppsmöten, det har varit riktigt energigivande.  I ledningsgruppen har jag mött öppenhet och en positiv, lösningsfokuserad arbetsgrupp med utrymme för pedagogiska samtal där man kan ”tänka högt” tillsammans.

Jag är nyfiken på fortsättningen!

Nu är skolåret igång!

Det har sina sidor att vara rektor för två skolor en sådan här dag. Enligt den traditionella turordningen var det Ekenässjöns skola som jag fick möta och hälsa välkomna på morgonen. Tio över åtta samlades alla klasser utanför skolrestauranten. Det var härligt att se alla elever samlade och uppställda tillsammans med sina klasskamrater och lärare. Jag hoppas att eleverna i förskoleklassen, 1:an, 2:an, 3:an, 4:an, 5:an, 6:an och förberedelseklassen verkligen kände att de var efterlängtade. Efter samlingen blev det glassfest.

Vid lunch besökte jag Björkö skola, jag hann precis till matsalen för att hinna hälsa på eleverna. Det blev en kort visit men jag hann småprata lite med några av eleverna ute på skolgården. På fredag blir det besök i klasserna.

Mitt på dagen blev det mer livat än vanligt i korridoren utanför kontoret. Det hördes tydligt att det var en dispyt igång!

Jag klev försiktigt ut genom dörren och gick sakta ut. Det var upprörda ord som hördes men så upptäckte barnen mig. ”Jag sade ingenting” kom det direkt från den som precis fått in ett mindre fint ord i en upprörd mening.

Det är inte lätt att förstå vad som hänt när 5 barn samtidigt och med stort engagemang berättar sin version. Som tur är, de är otroligt duktiga, de vet att vi vuxna vill höra och förstå varför man är arga på varandra. Och de berättar med en rasande hastighet!

De lyssnar direkt när jag säger ”stopp, jag hör alldeles för mycket på en gång och förstår ingenting”. När var och en fått berätta sin version (och en i taget) visade det sig att det rörde sig om en bandyklubba som flyttats från en krok till en annan. Ägaren hävdade med bestämdhet att ”någon snott hans klubba”

När jag sade att  ”men vi har inga tjuvar på vår skola”  kom det med blixtens hastighet ”det har vi visst!”. Och då kom vi alla på att det hade vi ju haft. I höstas var det ju inbrott på vår skola.

Alltsammans slutade med att vi var överens om att om en bandyklubba flyttats 5-6 krokar längre bort var det ingen som snott klubban. Det kunde ju gått till så att klubban ramlat ner på golvet och någon som paserat hängt upp den på fel krok.

Den här veckan är det temavecka för år 7-9. Niorna arbetar med företagande och det gör de med bravur. Idag var det dags för leverans av bullar och muffins som elever tagit upp beställning på tidigare i veckan. Eftersom jag var ensam på expeditionen fick jag ta emot de beställda varorna.

Själv hade jag missat möjligheten att beställa bakverk. När jag undrade varför ingen frågat mig fick jag svar på tal – ”så är det när man är rektor och inte är på plats!”

Det är bara att lära av misstagen, jag får se till att hålla mig framme nästa gång det är temavecka.

Det händer att jag funderar över varifrån talesättet ”ensam är stark” kommer.  Nu har jag fått påfyllning i min övertygelse om att fler är både klokare och starkare!

Idag har jag varit på ett möte tillsammans med härliga människor som på olika sätt har arbetat för samma sak – positiv utveckling. Några av de som var med har arbetat för detta betydligt längre än de nio månader som jag varit en av deltagarna i nätverket. Under läsåret har vi träffats, samtalat och prövat olika modeller. Nu går det åt rätt håll!

En eloge till alla inblandade som med engagemang och enträgenhet jobbat för att nå fram till dagens glada möte. Det är många som gjort och gör ett kanonjobb!

”Vilka trevlig barn och ungdomar!” det är någonting som alla som besöker vår skola nämner och det är inte alls svårt att skriva under på detta.

I fredags hade jag besök av två ungdomar från 8:an och 9:an, de kom i egenskap av representanter från högstadiets elevråd. De båda ungdomarna ville lyfta frågor som diskuterats under elevrådets möte. Önskemål om bänkar till skolgården, fler spel, fler klockor i korridorerna och MTV framfördes. Vi pratade också om hur eleverna skall bli delaktiga i planeringsarbetet inför ombyggnationen av vår skola.

Vilken tillgång att ha elever som  vill vara med och bidra till att vår nya skola blir så bra som möjligt! Ett annat spännande förslag från elevrådet var att förlänga skoldagarna med en timme för att eleverna inte skall behöva arbeta med läxor hemma.

Igår, måndag kom två elever från tvåan för att diskutera frågor som kommit upp under klassrådet. De hade med sig ett tydligt och bra protokoll från klassens möte och de mest prioriterade frågorna presenterades med en övertygande tydlighet. En hel del frågor handlade om önskemål om att förbättra vår skolgård, förutom detta hade barnen med sig några arbetsmiljöfrågor.

Några av elevernas punkter skall jag be våra vaktmästare att ta hand om. De frågor som rör förändringar av skolgården och skolmiljön tar vi med till arbetet med att forma vår nya skola.