En lite gråmulen lördagsmorgon passar det utmärkt att läsa läsa nyheter tillsamans med morgonkaffet. Den gångna veckan har det dessutom varit en hög aktivitet i skoldebatten.

I onsdagens SvD (4 nov) kan man läsa att ”Skolans resursbrist är en myt”. Stefan Fölster, Anders Morin och Monica Renstig har under veckan utkommit med en bok,  Den orättvisa skolan. I debattartikeln beskriver författarna bristen på likvärdighet i den utbildning eleverna får, förutsättningarna som landets elever ges varierar. Skolans resurser anges ha ökat med 8% per elev när man ser 15 år tillbaka. Skribenterna menar att skolans problem inte är resursbrist utan att befintliga resurer används på ett felaktigt sätt.

Inlägget kommenteras bland annat av Christermagister som håller med om att resurserna  kan användas på ett bättre sätt. Christers prioriteringar är: ”resurser till (1) mindre undervisningsgrupper, (2) att utveckla ett tematiskt samarbete och (3) kompetensutveckling”.

Jag fortsätter till nästa inlägg och läser att ”Eldsjälar jagas bort från skolan”, SvD 5 nov. Helena von Schantz är lärare och menar att ”Ska läraryrket återupprättas och skolans kvalitet säkras måste staten ta tag i mer än penningpungen”. Det är en dyster bild av skolarbetet som Helena beskriver. Den får mig att undra eftersom jag inte känner igen den skola som målas upp.

Lärarfacken har ett inlägg i fredagens SvD (6 nov), ”Flera tankevurpor om lärares arbetstid”. Eva-Lis Sirén (Lärarförbundet) och Metta Fjelkner (Lärarnas riksförbund)  menar att ”Lärare och skolledare tvingas ägna alltför mycket tid åt administration istället för åt undervisning, planering och skolutveckling.” Skribenterna menar att lärarnas arbetstid ökar och att lärare i många fall arbetar mer än övriga. Inlägget avslutas med ”När lärare ska göra allt fler saker på samma tid, vem ska då hinna ansvara för kvaliteten i undervisningen och värna elevens rätt att nå kunskapsmålen?”.

Jag kan instämma med Christermagister som menar att ”Huvudresurserna som lärare behöver i skolan är tid, kompetensutveckling och en kompetent ledning. För att kunna vara en god pedagog behöver man få möjligheter att vara det”. För att åstadkomma detta behöver vi se över vad vi gör med den tid vi har, inom arbetstidsramarna. Vi behöver tid för skolutveckling och vi behöver tid för samverkan i möten med föräldrar och kollegor. Jag är övertygad om att en förändring i lärarnas arbetsplatsförlagda tid där 40 timmar är förlagd på arbetsplatsen skulle gynna vårat arbete. Den stress som ofta uppstår på grund av att vi har svårt att hitta tider för de möten vi behöver ha skulle försvinna och vi skulle få en bättre helhet i vårat arbete.

Lärarnas arbetsplatser är ofta mitt i händelsernas centrum och det kan vara svårt att arbeta utan att bli störd. För- och efterarbete skall kunna utföras i en lugn miljö, vilka förändringar skulle behövas för att det skall vara så? På Furulundsskolan behöver lärarna inte köa för att använda en dator, vi har gott om datorer. Något som däremot är ett problem är det ”svajiga” nätverket, här uppstår ofta frustration och det är något som måste förbättras.

Skolan har krav på olika typer av dokumentation , de dokument vi har i uppdrag att skriva är menade som ett stöd i arbetet för eleven, inte ett hinder. Vi har mycket att vinna på att utveckla vår förmåga att arbeta med dokumentation på ett sätt som underlättar i stället för att hindra oss. På Furulundsskolan har vi till exempel inlett ett arbete med kartläggning inför åtgärdsprogram. Vi använder oss av en mer allmän kartläggning som i vissa fall kan kompletteras med mer djupgående kartläggning. De åtgärdsprogram som sedan formuleras får en högre kvalitet och de blir ett tydligare redskap i arbetet. Det talas ofta om nya uppgifter som åläggs oss som arbetar i skolan. Hur ofta gör vi en översyn av våra arbetsuppgifter för att se vad vi kan utesluta?

Att lysande lektioner enbart skulle vara någonting som förekommer på TV vill jag protestera mot. Det är ett orättvist mot alla de engagerade lärare som lägger ner mycket arbete och skapar just lysande lektioner. Med så många verksamma lärare måste det finnas någonting som är positivt med arbetet. Mötet med eleverna är det lärare lyfter som anledning till att man arbetar i skolans värld, stor del av de mötena sker i undervisningssituationen.