Idag presenterar Ulf Blossing förslag till strukturella förändringar för arbetet med att åtgärda de brister som skolinspektionen ser hos de skolor som granskats under det år inspektionen existerat. På Blossings blog kan man läsa om de åtgärder som han ser behov av att genomföra:

  • Utveckla ett undervisningsledarskap på skolor. Låt detta utgöra ett karriärsteg och koppla ett sådant ledarskap till en skyldighet och ansvar att säkra undervisningskvaliteten.
    Förbättra rektorsprogrammet när det gäller rektors kompetens att leda och följa upp undervisningen eller det ”nära” klassrumsarbetet. Nuvarande program är bra, men kommer förmodligen att förstärka det osynliga kontraktet mellan rektorer och lärare som säger att de inte ska störa varandra i klassrummet respektive på rektorsexpeditionen.
  • Ansvar måste kunna utkrävas av rektorer när det gäller undervisningskvaliteten på skolorna.
  • Organiera en kompetensutveckling med arbetslaget och den dagliga undervisningen som bas till skillnad från universitetsförlagd utbildning.
  • Gör det obligatoriskt för lärare att dokumentera sitt erfarenhetslärande.
  • Gör det obligatoriskt för lärare att genomgå regelbunden observation och handledning av undervisning och dokumentation.
  • Reglera lärares arbetstid så en större del av exempelvis sommaruppehållet kan brukas för kompetensutveckling och planering.

Blossing refererar till en debattartikel i Västerbottens-kuriren där Anne-Marie Begler, generaldirektör för skolinspektionen, samanfattar Skolinspektionens första verksamhetsår. I artikeln skriver Begler att

”Skolorna arbetar inte systematiskt med att ta reda på att eleverna lär sig det de ska. Hela 80 procent av de grundskolor som kontrollerats under året behöver vidta åtgärder i det systematiska kvalitetsarbetet. Hela 90 procent dokumenterar inte kvalitetsarbetet i kvalitetsredovisningar som uppfyller kraven. Förvånansvärt sällan analyserar skolorna sina resultat för att sedan använda dessa för fortsatt planering av verksamheten. Det medför att man inte heller vet hur undervisningen eller skolans organisation kan ändras för att förbättra resultaten.
I förhållande till eleverna finns stora brister. I 70 procent av de under året granskade grundskolorna upprättar lärarna inte en framåtsyftande individuell utvecklingsplan som uppfyller kraven. Något som ska göras i samband med det utvecklingssamtal som ska hållas med eleven och föräldrarna. När det finns behov av särskilda stödåtgärder så saknar många skolor förmåga att ge eleverna det stöd de behöver. Endast i 40 procent av skolorna utarbetas ett åtgärdsprogram i anslutning till att en stödåtgärd beslutas.
Att skolorna inte i den direkta kontakten med eleverna systematiskt upprättar planer och program gör att kvaliteten i allt för stor utsträckning blir beroende av enskilda lärare och inte ett resultat av ett medvetet och planerat arbete från skolans sida. Det innebär till exempel att vid ett lärarbyte går den kunskap tidigare lärare har om eleverna förlorad.”

Även företrädare för förhandlingsdelegationen på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ett  debattinlägg i dagens Dn (091012) där man ställer fyra krav inför den kommande avtalsrörelsen. Kraven rör bland annat lärares undervisningstid och den arbetsplatsförlagda tiden. SKLs representanter menar att dessa krav bidrar till en modern skola i världsklass.

Som rektor kan man tänka på olika sätt.  Inspektionsrapporterna ger god vägledning när det gäller vad vi har behov av att förbättra. Visst kan det kännas som en tröst att vi som skola inte är ensamma om att ha förbättringsområden där vi måste utveckla vårat arbete, vi har också mycket att lära av de goda exempel som finns. Som rektor känns det bra att vi satsar på kompetensutveckling där undervisningen är i fokus (kommunens projekt ”Mål och bedömning”). Vi vet från forskning att lärarens goda arbete med eleven i undervisningssituationen är en av framgångsfaktorerna och ja – rektor ansvarar för den verksamhet som bedrivs på en skola. Jag tillhör de som är övertygade om att skolans arbeta skulle gynnas av ett förändrat läraravtal. Vi behöver bättre förutsättningar för att arbeta tillsammans med frågor som rör undervisning och elever. Med en större del av arbetstiden förlagd på skolan skulle vi få bättre möjlighet att samverka kring elever och de uppdrag som ingår inom skolan.

Anne-Marie Begler skriver att ”Vi är medvetna om att det i dag läggs ett mycket stort ansvar på skolan och skolledningen. Det handlar både om en trygg miljö och om elevernas kunskaper. All forskning visar att en medveten skolledning där rektor framstår som en tydlig pedagogisk ledare är en av de främsta framgångsfaktorerna för såväl trygghet som goda kunskapsresultat”.

Att vara rektor är ett stort och ansvarsfullt uppdrag! Att ta del av andras kunskap och tankar hjälper mig  men bidrar också till att fokusera på det uppdrag som skolan har. Jag tilltalas också av Blossings tankar när det gäller att ha en vision för den skola vi vill erbjuda våra elever i framtiden.