Idag kan man läsa ett inlägg på Tomas Kroksmarks blogg där han diskuterar Skolverkets rapport som beskriver orsaker till sjunkande resultat i svensk skola. Resultat från internationella mätningar redovisas tillsammans med statistik över de tre senaste årens meritvärden och andelen elever med minst godkänt i samtliga 16 ämnen.

Slutsatsen blir att ”i internationella jämförelser sjunker de svenska elevernas kunskapskvaliteter/konkurrenskraft samtidigt som det genomsnittliga nationella meritvärdet och andelen som är har minst G i alla ämnen ökar – och andelen elever som är behöriga till något av de nationella gymnasieprogrammen minskar”.

Det är inte enkelt med statistik, Kroksmark lyfter frågan om hur vi hanterar den statistik som vi får fram i skolan. Vad skall vi titta på och hur skall vi tolka talen? En annan viktig fråga är hur statistiken tolkas av omvärlden. Vad säger till exempel kvällstidningarnas jämförelser där bästa och sämsta skolor redovisas?

Sämre resultat i internationella mätningar och förbättrade resultat när vi jämför inom landet. Värt att fundera över, hur kan vi förklara detta? Kroksmarks resonemang är intressant och värt att tänka vidare kring.